Recension: Korsad

Titel: Korsad (org. Crossed)
Författare: Ally Condie
Förlag: rabén&sjögren
Rec-ex/vinst/present: Ja, rec-ex, tack så mycket!
Sidor: 364
Serie: #2
Utläst: 5/4-13






Bokens första mening: Jag står i en flod.

Handling:
Driven av en längtan efter en framtid som av allt att döma är omöjlig beger sig Cassia till de Yttre Provinserna för att hitta Ky, hennes barndomsvän och ungdomskärlek, som Samfundet har deporterat till en säker död vid fronten. Efter ett tröstlöst sökande står det klart Ky har lyckats fly in i det förrädiska bergsmassivet, och att tankar om uppror och revolution gror i Samfundets utkanter. I gränslandet mellan det kliniskt rena och det rebelliskt vildvuxna tvingas Cassia att ifrågasätta mycket av det hon håller kärt, men även om hon är beredd att offra allt för att återförenas med Ky kan inget hindra Xander från att återigen ändra spelets regler.

Vad jag tycker:
Jag tycker att boken var lite seg och det hände inte lika mycket som i bok ett. Det var även lite rörigt att dem hoppade fram och tillbaka mellan Ky och Cassia för varje kapitel. Man är van vid att läsa Cassias tankar och allt från hennes sida, så jag blev lite förvirrad i mellan åt. (Såg precis att det står att boken är skickligt berättad ur både Cassias och Kys synvinkel, håller inte med! Blev bara förvirrad.) Annars så var den okej, jag gillar hur författaren skriver/beskriver miljön och känslor, man åker mer in i boken. Jag kommer läsa trean också, höga förhoppningar om den och hoppas att det händer mer i den.

Betyg: 3/5

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Andra böcker i serien: