Titel: Drömgångare
Författare: Samantha Shannon
Förlag: Modernista
Rec-ex/vinst/gåva: Rec-ex från förlaget
Sidor: 488
Serie: #1 i The Bone Season
Utläst: 27/12-14
Bokens första mening: Jag vill gärna tro att vi var fler från början.
Handling:
Paige Mahoney vet inte själv gränserna för sin förmåga. Hotad i en kontroll i T-banan råkar hon döda en vakt. Att undkomma kommer i princip att vara omöjligt. Ingen är efterlyst av Scion särskilt länge.
Året är 2059. Det är tvåhundra år sedan Scion inrättades i Storbritannien; som ett säkerhetssystem, men alla vet vad det i själva verket är - en ockupationsmakt, ett växande imperium.
Sedan hon var 16 har Paige arbetat åt Jaxon Hall i Londons kriminella undre värld. Hennes jobb är att skaffa information genom att bryta sig in i folks medvetanden. Paige är nämligen klärvoajant och därtill av en ytterst sällsynt sort: hon är en drömgångare. Enligt Scion begår hon högförräderi bara genom att finnas till.
Exakt hur åtråvärd hon är för sin fiende, kommer hon tids nog att bli varse.
Min åsikt:
Det var länge sedan som den här boken trillade ner i brevlådan och jag vet inte varför det dröjt så länge innan jag tog tag i den men nu så är den äntligen läst. Och här kommer ett försök till en vettig recension om en värld som inte är så lätt att förstå.
Trots det så försökte jag och även om jag tror mig kunna den nu så finns det för mycket kvar att lära sig och lägga på minnet för att verkligen förstå allting. Dessutom finns det en del saker som jag upplevde inte blev förklarade som jag fortfarande inte förstår, det handlar väl mest om historian bakom att samhället blev som det blev.
Att världen för mig upplevs som svår att förstå beror främst på att det finns många påhittade ord och namn som läsaren måste kunna, för att förstå vad som menas, och det har jag inte alltid lätt för att lära mig, speciellt inte när det finns så många. Dock upptäckte jag, i slutet, att det fanns en ordbok längst bak i boken. Men det kanske inte är så kul att avbryta läsningen hela tiden för att kolla i ordboken, det känner jag, förstör läsupplevelsen.
Handlingen i sig var det inget fel på, den var väldigt händelserik och spännande från början till slutet och även om jag inte gillade de påhittade orden så tyckte jag mig förstå mig på en del av samhället där huvudkaraktären befann sig. Det känns dock fortfarande som att det finns mycket kvar att upptäcka av den världen.
Karaktärer i boken fanns det många av och det var lite svårt att känna till alla men jag fattade tycke för Liss, Seb och Julian. Samt huvudkaraktären Paige, som jag dock hade lite svårt för i början, men allt eftersom man fick lära sig mer om henne och hennes barndom så tyckte jag mer och mer om henne. Däremot tyckte jag inte om hennes väktare, som jag har glömt namnet på.
Allt som allt så tyckte jag att världen var lite för komplicerad, det fanns några karaktärer som jag fattade tycke för däribland huvudkaraktären. Det enda som jag inte har något att anmärka på var handlingen!
Quote:
"Hur mycket jag än kunde önska det så fanns det inget som var normalt. Det hade aldrig funnits något. "Normalt" och "naturligt" var de största lögnerna vi någonsin skapat. Vi människor med våra trånga sinnen."
Betyg: 3.5/5
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Andra böcker i serien:
.jpg)
.gif)
.gif)
.gif)
.gif)
.gif)
.gif)
.gif)
.gif)
.jpg)
