Titel: Etiquette & Espionage
Författare: Gail Carriger
Förlag: Little, Brown and Company
Rec-ex/Vinst/Present: Nej
Sidor: 307
Serie: #1 Finishing School
Utläst: 31/10-13
Bokens första mening: Sophronia intended to pull the dumbwaiter up from the kitchen to outside the front parlor on the ground floor, where Mrs. Barnaclegoose was taking tea.
Handling:
Fourteen-year-old Sophronia is a great trial to her poor mother. Sophronia is more interested in dismantling clocks and climbing trees than in proper manners - and the family can only hope that company never sees her atrocious curtsy. Mrs. Temminnick is desperate for her daughter to become a proper lady. So she enrolls Sophronia in Mademoiselle Geraldine's Finishing Academy for Young Ladies of Quality.
But Sophronia soon realizes the school is not quite what her mother might have hoped. At Mademoiselle Geraldine's, young ladies learn to finish... everything. Certainly, they learn the fine arts of dance, dress, and etiquette, but they also learn to deal out death, diversion, and espionage - in the politest possible ways, of course. Sophronia and her friends are in for a rousing first year's education.
Vad jag tycker:
Jag hade höga förväntningar på boken och inte trodde jag att den skulle vara som den var. För det första fanns det en vampyr, varulv och mekaniska saker, så som... en hund. Trodde inte det var en fantasy book, trodde det var en realistisk bok då man gick i en vanlig skola som låg på jorden och inte i en luftballong i himlen. Och dem här flywaymen, kom aldrig underfund med vad det är för några typer, men tydligen så kommer dem från himlen på något sätt. Det var en rätt så svårläst bok, i alla fall för mig. Jag läste ett stycke och förstod inte ett skit. Men jag hängde ändå med i boken, det var mer när författaren beskrev saker. Det var även många och svåra namn med i boken och jag fick en ett ansikte att sätta på namnen. Alltså författaren beskrev inte hur dem såg ut och ifall författaren gjorde detta så förstod jag nig inte vad han skrev om ^^. Sedan var kapitlen typ trettio sidor långa, ibland mer och ibland färre vilket jag ogillar. Så denna boken levde inte upp till mina förväntningar och önskar den hade varit lite enklare att läsa så man förstod mer. Men jag ska stå ut och läsa klart serien. Jag gillar i alla fall Sophronia och hennes personlighet. Hon gör vad hon känner för och vill och inget kan stoppa henne. Det fanns också roliga namn samt efternamn att utala med i boken, helt nya för mig.
Betyg: 2/5
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Andra böcker i serien: (Bok tre och fyra har inga omslag än så länge)
Andra böcker av författaren:
Visar inlägg med etikett Varulvar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Varulvar. Visa alla inlägg
måndag 4 november 2013
onsdag 26 juni 2013
Recension: City of Ashes
Titel: City of Ashes
Författare: Cassandra Clare
Förlag: Simon & Schuster
Rec-ex/vinst/present: Nej
Sidor: 453
Serie: #2 i The Mortal Instruments
Utläst: 22/6-13
Bokens första mening: The formidable glass-and-steel structure rose from its position on Front Street like a glittering needle threading the sky
Handling:
Clary Fray just wishes that her life would go back to normal. But what´s normal when you´re a demon-slaying Shadowhunter, your mother is in a magically induced coma, and you can suddenly see Downworlders like werewolves, vampires, and faeries? Clary would love to spend more time with her best friend, Simon. But the Shadowhunters won´t let her go - espcially her handsome, infuriating newfound brother, Jace.And Clary´s only chance to help her mother is to track down rogue Shawodhunter Valentine, who is probably insane, certainly evil - and also her father. When the second of the Mortal Instruments is stolen, the terrifying Inquisitor suspects Jace. Could Jace really be willing to betray everyhing he believes in to help heir father?
Vad jag tycker om boken:
Jag borde tagit fatt i denna boken tidigare och läst den eftersom jag läste City of Bones i Januari. I och med att jag nu läste den så sent så hade jag glömt lite små detaljer men jag kände inte att jag behövde läsa om första boken. Jag tyckte verkligen om City of Bones och kunde knappt lägga ifrån mig den boken. Nu i City of Ashes så tyckte jag inte att det hände lika mycket som i ettan, i varje fall så var den i alla fall inte lika spännande som första boken. Men jag älskar verkligen karaktärerna, speciellt Jace (som är rolig även om han själv inte försöker vara det) och Simon (just för att han är en så bra vän till Clary). Det finns en skön känsla, skön stämning, genom hela boken men jag hade velat se lite mer action. Det känns som att jag borde ha gillat boken mer i och med att alla säger att böckerna är bra och jag hoppas att tredje boken är bättre, mer spännande så som jag gillar det.
Quote:
"`I was going to watch Project Runway`, said Jace. `It's on next.`"
"Simon slewed his eyes over to Jace. `Is standing by the window muttering about blood something he does all the time?`
`No`, said Jace, `sometimes he sits on the couch and does it.`"
Betyg: 3,5/5
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Andra böcker i serien:
Andra böcker av författaren:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


















