Daniella recenserar: Den sovande och sländan

Titel: Den sovande och sländan
Författare: Neil Gaiman
Illustratör: Chris Riddell
Översättning: Kristoffer Leandoer
Förlag: Bonnier Carlsen
Rec-ex/Vinst/Present: Nej
Sidor: 69
Serie: Nej
Utläst: 6/10-15



Bokens första mening: Det var kungariket som låg närmast drottningens rike om man tog fågelvägen, men det var en väg som inte ens några fåglar tog.

Handling:
Berättelsen handlar om en ung kvinna på väg att gifta sig. Det finns även några slitstarka och sega dvärgar, ett slott täckt av törnen och rosor och en prinsessa som ryktas ha förbannats av en häxa att sova för evigt.
  Men i det här äventyret finns det ingen som väntar på att prinsen och hans ädle springare ska komma till undsättning. Den är sagan är spunnen med en gnistrande, skimrande och slingrande tråd av mörk magi. En drottning kan själv vara hjälten, utifall en prinsessa behöver räddas...

Min åsikt:
En fint illustrerande bok och dess mening att en prinsessa inte alltid behöver en prins för att bli räddad, det tilltalar en verkligen!
Berättelsen är en sammanflätad tvist på Törnrosa och Snövit och de sju dvärgarna. Man får följa dvärgarna och drottningen (förmodligen Snövit) som har i uppdrag att hjälpa alla från förbannelsen. Genom att rädda alla måste de hitta källan till förbannelsen, men allt kanske inte är som det verkar.
Jag gillar retellings och speciellt när det är en mörkt tvist med, älskar skräck i alla former. Illustrationerna var nog det bästa med boken, gjorda i svart, vit och guld, väldigt vacker. Berättelsen slut var även underhållande och oväntad. Måste bara läsa fler böcker av Neil Gaiman

Betyg: 4/5